Dålig hållning
Ett vanligt problem vid tietzes syndrom, är att man, precis som jag har "dålig hållning". I mitt fall innebär det att jag har böjt fram huvudet och inte skjutit bak axlarna. Jag har förmodligen alltid haft den hållningen, och när jag fick tietzes syndrom blev det bara värre, eftersom kramperna i bröstmuskulaturen fick mig att krypa ihop ännu mer. Temporärt kan det kännas väldigt skönt att krypa ihop, men i längden är den enda lösningen att försöka sträcka ut musklerna.
"Att sträcka ut bröstmusklerna" betyder för mig tre saker:
a. Att träna musklerna och stretch ut dem.
b. Att öva på avslappning, genom att ligga på rygg på en plan yta (till exempel på ett liggunderlag direkt på golvet) och låta axlarna sjunka mot golvet.
c. Att sova på rygg med en kudde som stödjer nacken men låter huvudet ligga så lågt som möjligt.
Jag kom att tänka på detta, när jag häromdagen hittade ett forum, där en person frågar om en bröstförminskning kan hjälpa vid tietzes syndrom:
http://www.plastikoperationer.net/fraga/broestfoerminskning/663-en-broestfoerminskning-hjaelpa-morbus-tietze-samt-diskbrack.html
Jag tror definitivt att kirurgen har rätt. För vissa fungerar säkert en bröstförminskning, men inte för alla. Om bröstförminskningen leder till att det blir lättare att skjuta bak axlarna och verkligen slappna av i bröstmuskulaturen, så måste det vara rätt. Men har man även andra problem, som till exempel en dålig rygg, så har kanske en bröstförminskning ingen verkan.
