Smärta
Smärtan är nog min största fiende. Efter ca fem år med ständigt återkommande tietzes syndrom, så började mina smärtproblem. Jag hade ständigt ont och slutade att göra saker som jag trodde skulle göra att jag fick mer ont.
Jag menar nu inte att det är fel att undvika att göra sådant som gör att man blir värre. Men, som smärtpatient känner man inte skillnaden mellan sådan smärta som gör att man blir värre och sådan smärta som är en normal del av all träning. Man tror helt enkelt att all smärta är negativ.
Jag kan nu se att, som smärtpatient (vilket är något man är för resten av sitt liv), kommer det alltid att finnas en del av min hjärna som tror att all smärta är dålig för mig.
Mina verktyg för att (varje dag) arbetar mot smärtan är:
1. Gör roliga saker, speciellt om jag har ont.
2. Gör lätt träning och avslappningsövningar varje dag.
3. Ha alltid en lista redo över (roliga) saker att göra när jag får ont. När jag får ont, glömmer jag annars dessa saker, dvs min hjärna säger att jag inte kan göra någonting.
4. Påminna mina närstående då och då om mina smärtproblem. Risken är annars att de blir medberoende, dvs de hjälper mig att undvika smärta. Men, de måste också veta om att jag inte kan göra vad som helst p g a min grundsjukdom (tietzes syndrom).
5. Att skriva ner saker som tidigare har gjort att jag blivit bättre (den här bloggen är en del av detta). Ha också denna lista redo för de tillfällen då jag är sämre.
Risken är att jag har glömt någonting, men då återkommer jag med tillägg till listan. (Som ni säkert förstår vid det här laget, så älskar jag listor. ;))
Jag menar nu inte att det är fel att undvika att göra sådant som gör att man blir värre. Men, som smärtpatient känner man inte skillnaden mellan sådan smärta som gör att man blir värre och sådan smärta som är en normal del av all träning. Man tror helt enkelt att all smärta är negativ.
Jag kan nu se att, som smärtpatient (vilket är något man är för resten av sitt liv), kommer det alltid att finnas en del av min hjärna som tror att all smärta är dålig för mig.
Mina verktyg för att (varje dag) arbetar mot smärtan är:
1. Gör roliga saker, speciellt om jag har ont.
2. Gör lätt träning och avslappningsövningar varje dag.
3. Ha alltid en lista redo över (roliga) saker att göra när jag får ont. När jag får ont, glömmer jag annars dessa saker, dvs min hjärna säger att jag inte kan göra någonting.
4. Påminna mina närstående då och då om mina smärtproblem. Risken är annars att de blir medberoende, dvs de hjälper mig att undvika smärta. Men, de måste också veta om att jag inte kan göra vad som helst p g a min grundsjukdom (tietzes syndrom).
5. Att skriva ner saker som tidigare har gjort att jag blivit bättre (den här bloggen är en del av detta). Ha också denna lista redo för de tillfällen då jag är sämre.
Risken är att jag har glömt någonting, men då återkommer jag med tillägg till listan. (Som ni säkert förstår vid det här laget, så älskar jag listor. ;))
